Ett evigt jagande

 
Det var lättare sagt än gjort att få den det där spektaklet i buren. Det gick ju så himla bra förra gången. Men nu visste han minsann vad det var frågan om så när jag tog tag i honom skrek han bara rakt ut. När jag tröttnat på allt jagande tog jag en filt om honom så att han inte skulle kunna bita mig och sen gick vi in till badrummet, låste in oss och till slut tog han sig in i buren. Nu är vi hemma igen och ska krypa ner i sängen och sova.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback